Bland översättningskritikens många klyschor intar språkdräktsmetaforen en särställning. I en artikel i tidskriften Med andra ord # 90 propagerar jag i stor naivitet för att alla omedelbart bör sluta använda denna dualistiska metafor. För att sprida argumenten lägger jag nu upp texten här.

Fortsätt läsa →

SvD publicerade i går denna understreckare, där jag gör ett försök att placera Trumps citattecken i en historisk kontext.

(Hade det funnits mer utrymme hade jag förstås kunnat göra ännu fler historiska kopplingar. Flera läsare har hört av sig med egna associationer. Å andra sidan är det just så jag vill att texter ska fungera: de ska väcka nya idéer, låta läsaren ta vid och fortsätta tänkandet. Mer om detta kan den som vill läsa här.)

Den som vill läsa mer om interpunktion kan förstås göra det i denna bok.

Nu har min artikel ”Frågan om en dialogistisk stilistik” publicerats i Sakprosa, en vetenskaplig e-tidskrift utgiven av Forskningsmiljøet Norsk Sakprosa vid Universitetet i Oslo. Hela tidskriften finns fritt tillgänglig på denna adress.

Fortsätt läsa →

Nu har min bok Interpunktion: om skiljetecken och textens nyanser anlänt från tryckeriet. Den finns att köpa i din vanliga bokhandel.

På bilden står den nya gula boken längst till höger. Näst längst till vänster står Siv Strömquists Skiljeteckensboken. Den 19 oktober kl. 18:30 kommer Siv Strömquist och jag att prata om skiljetecken och svara på frågor på Drottninggatans bokhandel i Uppsala. Alla är varmt välkomna!

Artikeln ”Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken” finns nu publicerad i Språkbruk # 2 2016, samt digitalt här.

Interpunktionshumor anno 1870, återgiven av David Crystal i Making a point: The pernickety story of English punctuation.

Elder Sister: “Now, when you See a little Round Dot like that at the End of a Sentence, it means you’re to Stop.”

Harry: “I will — and go and Play.”

I dag är det den 6 februari och därmed SEMIKOLONETS DAG. Jag firar genom att publicera ett kort utdrag ur den bok med arbetstiteln Interpunktion: om allt vi kan göra med skiljetecken som planeras utkomma i höst på Morfem förlag.

Fortsätt läsa →

I stället för att skriva här kommer jag nu prova att skriva hos Läsarna varje månad; det första inlägget Kan vi enas om att vi tillhör varandra? publicerades i går.

Förhoppningen är att använda detta utrymme för den sortens gränsöverskridande reflektioner om tro, liv, språk och litteratur som är svåra att få plats med i andra sammanhang.

UPPDATERING 2017-09-05:

Följande texter har jag publicerat hos Läsarna sedan oktober 2015:

Vargtimmens evangelium. Om begreppet vargtimmen och nattvakans tidebön.

Att besluta eller ta emot. Apropå en radiodokumentär om insemination.

Tid att fasta från stiliserade hjärtan. Om vad vi menar med våra hjärtsymboler och kärleksbetygelser, apropå rättegången om de så kallade sommarstugemorden.

Ensamheten värst. Om bönens rytm och virkningens. Om den fromma arbetaränkan Siri Johanssons dagböcker.

Vänskapen som Guds kärleks uttryck i skapelsen. Om S:t Aelred av Rievaulxs berömda bok om vänskap.

Fortsätt läsa →

Hos Läsarna har jag skrivit om att vänta och att vaka.

Oftast fladdrar vi bara förbi varandra. Bara då och då träffas vi.

Ofta är den andra helt olik mig själv, ofta ser jag henne sällan, ibland bara en gång. (Försöker jag efteråt återge konversationen och händelseförloppet vet jag att det väsentliga ändå inte kommer att framgå. Allra minst inför den jag stött ihop med vågar jag försöka beskriva vad som skedde.)

Det förekommer att två tidigare fiender oväntat och plötsligt stöter ihop på detta särskilt nära sätt.

Det vi har gemensamt då är kanske framför allt just mötet, liksom i sig (som det är där och då), vibrationen av att stöta ihop.

Men – återigen – mellan oss levande finns luft.

Fortsätt läsa →