Vad säger den svenska litteraturhistorien om författarrollen? Ett slarvigt sätt att undersöka saken är att söka i textsamlingarna på Litteraturbanken.se, vilket kan ge en liten funnen dikt på temat: författaren är full av beklagande författaren är moralist, men ingen moralpredikant Författaren är där övertygad Den verklige författaren är okänd Det faktum att författaren är kvinna … Fortsätt läsa Som tittar fram ur bokhyllan

Den som befinner sig i Göteborg den 9 mars kl. 18 och vill höra mig tala om interpunktion i litterära texter, kanske lite särskilt i relation till översättning, är välkommen till Akademin Valand, som varje månad organiserar öppna föreläsningar inom ramen för sitt magisterprogram i litterär översättning. Adress m.m. finns här.

De flesta litterära översättare har inte själva valt de texter de översätter. Förlaget köper in en titel, och hittar sedan en översättare. Man kan förstås som översättare försöka intressera förlag för ens egna favoriter, men de flesta av oss lyckas sällan med det. Det händer förstås också att någon annan får i uppdrag att översätta just … Fortsätt läsa Språk och uppmärksamhet

Bland översättningskritikens många klyschor intar språkdräktsmetaforen en särställning. I en artikel i tidskriften Med andra ord # 90 propagerar jag i stor naivitet för att alla omedelbart bör sluta använda denna dualistiska metafor. För att sprida argumenten lägger jag nu upp texten här. I svensk språkdräkt av …, brukar det heta, kanske i kombination med ett adjektiv som modern … Fortsätt läsa Språkdräktens vara

SvD publicerade i går denna understreckare, där jag gör ett försök att placera Trumps citattecken i en historisk kontext. (Hade det funnits mer utrymme hade jag förstås kunnat göra ännu fler historiska kopplingar. Flera läsare har hört av sig med egna associationer. Å andra sidan är det just så jag vill att texter ska fungera: … Fortsätt läsa De ironiska citattecknens väg till Vita huset

Nu har min artikel ”Frågan om en dialogistisk stilistik” publicerats i Sakprosa, en vetenskaplig e-tidskrift utgiven av Forskningsmiljøet Norsk Sakprosa vid Universitetet i Oslo. Hela tidskriften finns fritt tillgänglig på denna adress. Abstract Denna artikel syftar till att uppmuntra till en förnyelse av stilistiken genom att diskutera hur en rad viktiga teoretiska begrepp inom stilistiken kan … Fortsätt läsa Frågan om en dialogistisk stilistik

Nu har min bok Interpunktion: om skiljetecken och textens nyanser anlänt från tryckeriet. Den finns att köpa i din vanliga bokhandel. På bilden står den nya gula boken längst till höger. Näst längst till vänster står Siv Strömquists Skiljeteckensboken. Den 19 oktober kl. 18:30 kommer Siv Strömquist och jag att prata om skiljetecken och svara på frågor på … Fortsätt läsa Nyhet på interpunktionshyllan

Artikeln ”Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken” finns nu publicerad i Språkbruk # 2 2016, samt digitalt här.

Interpunktionshumor anno 1870, återgiven av David Crystal i Making a point: The pernickety story of English punctuation. Elder Sister: “Now, when you See a little Round Dot like that at the End of a Sentence, it means you're to Stop.” Harry: “I will — and go and Play.”

I dag är det den 6 februari och därmed SEMIKOLONETS DAG. Jag firar genom att publicera ett kort utdrag ur den bok med arbetstiteln Interpunktion: om allt vi kan göra med skiljetecken som planeras utkomma i höst på Morfem förlag. Häromdagen passerade jag ett sophus i betong, på vilket någon skrivit: NO JUSTICE – NO PEACE Här har vi … Fortsätt läsa Klottrarens klargörande tankstreck