Vad säger den svenska litteraturhistorien om författarrollen? Ett slarvigt sätt att undersöka saken är att söka i textsamlingarna på Litteraturbanken.se, vilket kan ge en liten funnen dikt på temat:

författaren är full av beklagande

författaren är moralist, men ingen moralpredikant

Författaren är där övertygad

Den verklige författaren är okänd

Det faktum att författaren är kvinna ursäktar de små brister

Men eftersom författaren är kvinna kan hon inte tillåta

den författaren är en köpt rojalist

den författaren är en ung baron

författaren är en försmådd friare

författaren är ännu ung

författaren är en finurlig karl

”Författaren är obekant”

Författaren är en känd engelsk puritansk präst.

Figuren kan jämföras med den översättare som skildras av motsvarande sökning:

om den svenske översättaren är inget närmare känt

översättaren är kanslirådet Elers

översättaren är tydligen inte helt hemma

Såväl förordsförfattaren som översättaren är väl medvetna om offrets konsekvenser

Översättaren är själv författare

Översättaren är inte känd

Översättaren är okänd

översättaren är djupt allvarlig

Översättaren är här i sitt esse

Översättaren är med största sannolikhet Strindbergs vän

Översättaren är ej angiven

Översättaren är okänd.

 

Den som befinner sig i Göteborg den 9 mars kl. 18 och vill höra mig tala om interpunktion i litterära texter, kanske lite särskilt i relation till översättning, är välkommen till Akademin Valand, som varje månad organiserar öppna föreläsningar inom ramen för sitt magisterprogram i litterär översättning.

Adress m.m. finns här.

De flesta litterära översättare har inte själva valt de texter de översätter. Förlaget köper in en titel, och hittar sedan en översättare. Man kan förstås som översättare försöka intressera förlag för ens egna favoriter, men de flesta av oss lyckas sällan med det. Det händer förstås också att någon annan får i uppdrag att översätta just den bok som var min älskling … Det hör till.

Det finns fördelar med uppdragsöversättning. Fortsätt läsa →

Bland översättningskritikens många klyschor intar språkdräktsmetaforen en särställning. I en artikel i tidskriften Med andra ord # 90 propagerar jag i stor naivitet för att alla omedelbart bör sluta använda denna dualistiska metafor. För att sprida argumenten lägger jag nu upp texten här.

Fortsätt läsa →

SvD publicerade i går denna understreckare, där jag gör ett försök att placera Trumps citattecken i en historisk kontext.

(Hade det funnits mer utrymme hade jag förstås kunnat göra ännu fler historiska kopplingar. Flera läsare har hört av sig med egna associationer. Å andra sidan är det just så jag vill att texter ska fungera: de ska väcka nya idéer, låta läsaren ta vid och fortsätta tänkandet. Mer om detta kan den som vill läsa här.)

Den som vill läsa mer om interpunktion kan förstås göra det i denna bok.

Nu har min artikel ”Frågan om en dialogistisk stilistik” publicerats i Sakprosa, en vetenskaplig e-tidskrift utgiven av Forskningsmiljøet Norsk Sakprosa vid Universitetet i Oslo. Hela tidskriften finns fritt tillgänglig på denna adress.

Fortsätt läsa →

Nu har min bok Interpunktion: om skiljetecken och textens nyanser anlänt från tryckeriet. Den finns att köpa i din vanliga bokhandel.

På bilden står den nya gula boken längst till höger. Näst längst till vänster står Siv Strömquists Skiljeteckensboken. Den 19 oktober kl. 18:30 kommer Siv Strömquist och jag att prata om skiljetecken och svara på frågor på Drottninggatans bokhandel i Uppsala. Alla är varmt välkomna!

Artikeln ”Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken” finns nu publicerad i Språkbruk # 2 2016, samt digitalt här.

Interpunktionshumor anno 1870, återgiven av David Crystal i Making a point: The pernickety story of English punctuation.

Elder Sister: “Now, when you See a little Round Dot like that at the End of a Sentence, it means you’re to Stop.”

Harry: “I will — and go and Play.”

I dag är det den 6 februari och därmed SEMIKOLONETS DAG. Jag firar genom att publicera ett kort utdrag ur den bok med arbetstiteln Interpunktion: om allt vi kan göra med skiljetecken som planeras utkomma i höst på Morfem förlag.

Fortsätt läsa →